Det är vår på Avenyn
Fick en plötsligt, helt omotiverad blogglust och känner att jag borde ta vara på den -med eller utan bilder!
Jag sitter på jobbet i min för dagen helt nya outfit. "Härligt, nya vårkläder!" kanske någon tänker, om det ändå vore så väl. Det jag har på mig beskrivs lämpligast som pyjamas, men benämns nya arbetskläder. Numer står jag bakom receptionsdisken på Kungsportsläkarna och ser ut som en sjuksköterska. Eller kanske doktor om man hellre vill det, vi har nämligen precis likadana kläder allihopa. Jag kan inte påstå att jag älskar det men inte heller förneka att det är förjävla skönt faktiskt. Inga tighta jeans, lite myskänsla och jag måste säga att jag känner mej himla harmonisk!
I eftermiddag väntas 3 km intervallträning. Alltså inget långt träningspass men en del i mitt sexveckors program för att förbättra tiden på femman och till sommaren klara av att springa milen. Programmet innebär fyra löppass i veckan med olika distans och intensitet och sedan ytterligare 1-2 valfria pass, brukar bli Challange eller Pump-pass på Sportlife. Hur går det då? Jo, vissa dagar är döden, andra har jag känslan av att kunna springa till Göteborg. Dagsform kallas det väl och är otroligt varierande för mig. Generellt känns de långa, lugnare passen lite lättare än de korta i högt tempo. Det bådar väl i och för sig gott inför långpasset på 10 km.
För att verkligen se till att hålla det här programmet och ge mej ut även om jag hellre skulle vilja dö så har jag anmält mig till några lopp. Först är Vårruset, 5 km, den 9 maj som skall springas tillsammans med jobbet och senare i sommar, 27 augusti, Midnattsloppet på 10 km.
En anledning till att jag vill "lära mej springa på riktigt" är att jag till hösten förhoppningsvis kommer att vara student. Billigare och smidigare träningsform får man leta efter. Av erfarenhet har jag svårt att ta mig till gymmet när jag har massor att göra, även om jag verkligen behöver för att fokusera på annat ett tag. Så var det i alla fall på gymnasiet, och mindre att göra lär jag ju knappast få på universitetet. Så att kunna smita ut en halvtimma när man har en stund över vore guld värt!
För ett par dagar sedan skickade jag in min ansökan till Lunds Universitet och Socionomprogrammet. Det är även till den här lilla stad och utbildning som mina tankar flyger allt mer. Jag älskar mitt jobb och trivs hur bra som helst men nu vill jag verkligen börja plugga! Det känns underbart att jag kan längta efter det, och verkligen känna mej redo. Innan har jag inte riktigt kunnat tänka mej att ge upp den fantastiska känslan av att sluta jobba och komma hem och vara ledig. Men nu har jag insett och accepterat att man inte alltid kan ha det så, så nu är det dags! Lund har jag valt för att jag vill åt studentlivet. Jag behöver komma hemifrån och träffa nytt folk. Alla jag talar med pratar otroligt gott om Lund och jag tror att det är en perfekt stad att flytta till själv. Det kommer finnas tusen andra i samma situation som också behöver hitta vänner. Nu är det inte hundra säkert om jag flyttar själv eller inte, men bra blir det oavsett!
Först tänkte jag försöka få tag på en lägenhet, men har nu kommit fram till att jag vill bo i korridor. Allt för att lättast träffa nya människor. Men oavsett hur man vill bo så är det där med bostad otroligt svårt i Lund. Att man dessutom inte ens får ställa sig i studentbostadskö utan ett giltigt antagningsbesked gör det inte lättare. Ännu mer panik får jag av det faktum att man får ett sådant i mitten av juli och sedan ska börja utbildningen i slutet av augusti. Men jag tänker att alla nya studenter är ju faktiskt i samma situation. Och jag vet ju inte ens om jag kommer in än eller inte. Men hoppas hoppas
Jag sitter på jobbet i min för dagen helt nya outfit. "Härligt, nya vårkläder!" kanske någon tänker, om det ändå vore så väl. Det jag har på mig beskrivs lämpligast som pyjamas, men benämns nya arbetskläder. Numer står jag bakom receptionsdisken på Kungsportsläkarna och ser ut som en sjuksköterska. Eller kanske doktor om man hellre vill det, vi har nämligen precis likadana kläder allihopa. Jag kan inte påstå att jag älskar det men inte heller förneka att det är förjävla skönt faktiskt. Inga tighta jeans, lite myskänsla och jag måste säga att jag känner mej himla harmonisk!
I eftermiddag väntas 3 km intervallträning. Alltså inget långt träningspass men en del i mitt sexveckors program för att förbättra tiden på femman och till sommaren klara av att springa milen. Programmet innebär fyra löppass i veckan med olika distans och intensitet och sedan ytterligare 1-2 valfria pass, brukar bli Challange eller Pump-pass på Sportlife. Hur går det då? Jo, vissa dagar är döden, andra har jag känslan av att kunna springa till Göteborg. Dagsform kallas det väl och är otroligt varierande för mig. Generellt känns de långa, lugnare passen lite lättare än de korta i högt tempo. Det bådar väl i och för sig gott inför långpasset på 10 km.
För att verkligen se till att hålla det här programmet och ge mej ut även om jag hellre skulle vilja dö så har jag anmält mig till några lopp. Först är Vårruset, 5 km, den 9 maj som skall springas tillsammans med jobbet och senare i sommar, 27 augusti, Midnattsloppet på 10 km.
En anledning till att jag vill "lära mej springa på riktigt" är att jag till hösten förhoppningsvis kommer att vara student. Billigare och smidigare träningsform får man leta efter. Av erfarenhet har jag svårt att ta mig till gymmet när jag har massor att göra, även om jag verkligen behöver för att fokusera på annat ett tag. Så var det i alla fall på gymnasiet, och mindre att göra lär jag ju knappast få på universitetet. Så att kunna smita ut en halvtimma när man har en stund över vore guld värt!
För ett par dagar sedan skickade jag in min ansökan till Lunds Universitet och Socionomprogrammet. Det är även till den här lilla stad och utbildning som mina tankar flyger allt mer. Jag älskar mitt jobb och trivs hur bra som helst men nu vill jag verkligen börja plugga! Det känns underbart att jag kan längta efter det, och verkligen känna mej redo. Innan har jag inte riktigt kunnat tänka mej att ge upp den fantastiska känslan av att sluta jobba och komma hem och vara ledig. Men nu har jag insett och accepterat att man inte alltid kan ha det så, så nu är det dags! Lund har jag valt för att jag vill åt studentlivet. Jag behöver komma hemifrån och träffa nytt folk. Alla jag talar med pratar otroligt gott om Lund och jag tror att det är en perfekt stad att flytta till själv. Det kommer finnas tusen andra i samma situation som också behöver hitta vänner. Nu är det inte hundra säkert om jag flyttar själv eller inte, men bra blir det oavsett!
Först tänkte jag försöka få tag på en lägenhet, men har nu kommit fram till att jag vill bo i korridor. Allt för att lättast träffa nya människor. Men oavsett hur man vill bo så är det där med bostad otroligt svårt i Lund. Att man dessutom inte ens får ställa sig i studentbostadskö utan ett giltigt antagningsbesked gör det inte lättare. Ännu mer panik får jag av det faktum att man får ett sådant i mitten av juli och sedan ska börja utbildningen i slutet av augusti. Men jag tänker att alla nya studenter är ju faktiskt i samma situation. Och jag vet ju inte ens om jag kommer in än eller inte. Men hoppas hoppas
Börja igen?
Är lite sugen på att börja blogga igen.. Har varit så förbannat kreativa det sista så tänkte att det kunde vara trevligt att visa upp sina pyssel. Ännu trevligare hade det varit om jag hade haft en kamera som gör verken rättvisa på bild. Har en känsla av att det kan komma en sådan i paket till mej om några veckor så jag tror att jag avvaktar lite. Men snart skall jag bli mer eller mindre aktiv bloggare igen!
